Färre halkolyckor i Solna – trottoarerna måste snöröjas bättre

Denna artikel redigerades den 22 januari 2026 med följande tillägg (i rött):

I tekniska nämndens sammanträde den 21 januari svarade förvaltningen på ett antal frågor som ställts av Peter Edholm (L). Frågorna rörde snöröjning och halkbekämpning på gångbanor/trottoarer som privata fastighetsägare enligt uppgift har ansvar för.

I förvaltningens svar på Peter Edholms frågor framkom att:

• Rapporteringen i SVT Nyheter gav en missvisande bild av ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och kommun här i Solna.
• Det är kommunen, inte fastighetsägarna, som ansvarar för snöröjning och halkbekämpning på trottoarerna i Solna. 
• Den information om fastighetsägarna ansvar som finns på stadens hemsida är missvisande och ska göras tydligare.
• Snöröjning av trottoarer är relativt lågt prioriterad. Kommunen hanterar både bilvägar, cykelvägar och vissa stråk vid t.ex. sjukhus och pendeltåg innan man ägnar sig åt trottoarerna. Detta medför att det ofta dröjer länge innan trottoarerna blir framkomliga.

Liberalernas syn på detta är att kommunen måste prioritera snöröjning och halkbekämpning av trottoarer högre än idag. Det har blivit särskilt tydligt sedan kommunen började sopsalta cykelvägarna som får rent sommarväglag, medan gångbanor och trottoarer strax intill kan lämnas oframkomliga och farliga i flera dagar.

Det här måste helt enkelt skötas bättre. Med tanke på hur mycket pengar tekniska nämnden har tillförts i sin budget menar vi att det kan göras utan att det sker på bilisternas eller cyklisternas bekostnad. 

Under strecket finns den ursprungliga artikeln där hänvisningarna till fastighetsägarnas ansvar genom ny information har visat sig vara överspelade.

Vintern i Solna ska inte vara ett hinderlopp. Ändå upplever många Solnabor varje år att trottoarer är hala, oplogade och svåra att ta sig fram på. Ibland rent farliga. Det gäller särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning – men i praktiken påverkar det alla som rör sig till fots i staden.

Varför halkbekämpning på trottoarer är så viktigt

När trottoarer inte är snöröjda och sandade minskar människors rörlighet. Dessutom ökar risken för olyckor. Därför vill Liberalerna i Solna ta ett tydligare grepp om snöröjning och halkbekämpning på trottoarerna.

Trottoarerna i Solna ska vara säkra och framkomliga för alla, oavsett årstid och oavsett vem som äger marken. I dag är ansvaret uppdelat på ett stort antal aktörer. Det är plottrigt och sköts inte som det ska. Det måste bli bättre, säger Peter Edholm (L).

Vem ansvarar idag för skottning och sandning av Solnas trottoarer?

I dag ligger ansvaret för många av Solnas trottoarer på privata fastighetsägare. Det handlar om villaägare, bostadsrättsföreningar och ägare till hyreshus och kontorsfastigheter. Den som äger en fastighet och som har en  trottoar som passerar intill (även om det är utanför tomtgränsen) har alltså ansvar för snöröjning och halkbekämpning. I alla fall om trottoaren används av allmänheten.

Läs mer.

Reglerna är varken rimliga eller rationella

I princip kan den som äger ett radhus eller en villa behöva åka hem från jobbet för att skotta och sanda om det börjar snöa under dagen. Det är inte rimligt. I praktiken blir det inte gjort och det förstår man.

Som följd av detta varierar standarden kraftigt mellan olika kvarter. Vissa trottoarer är välskötta, medan andra förvandlas till rena isbanor. Vissa fastighetsägare hyr in en entreprenör som skottar. Andra gör det själva med varierande resultat. Åter andra tycker eller tror att det är kommunens ansvar och gör inget alls. Den som är bortrest ber kanske inte grannen att skotta 30 meter blötsnö medan man själv solar på Kanarieöarna.

Därför kan en promenad genom Solna bli både otrygg och oförutsägbar – trots att trottoarer borde vara stadens tryggaste trafikmiljö.

En annan följd är att vi längs en gata med en lång trottoar kan ha ett antal olika entreprenörer som åker ut för att sköta om ”sin” del av lapptäcket. Det blir säkert både dyrare än nödvändigt och medför onödigt stor  miljöbelastning.

Sådana är reglerna. Sådant blir resultatet. Men det behöver inte vara så. 

Äldre drabbas hårdast av halkolyckor

Samtidigt är konsekvenserna av halka allvarliga, särskilt för äldre. Enligt 1177 Vårdguiden ökar risken att ramla med åldern, och många fallolyckor inträffar just under vinterhalvåret när det är halt ute. För en äldre person kan ett fall innebära benbrott, lång rehabilitering och ibland förlorad självständighet.

Dessutom visar Region Stockholms folkhälsorapporter att fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador hos äldre och en vanlig anledning till att människor behöver mer omsorg eller särskilt boende.

Därför handlar snöröjning och halkbekämpning inte bara om komfort – utan om folkhälsa, trygghet och människors möjlighet att leva ett aktivt liv året runt.

Samhällskostnaden för halkolyckor är enorm

Enligt SVT (som i sin tur har hämtat siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) handlar det om 22 miljarder kronor per år. Det är vad fallolyckor som beror på is och snö kostar samhället varje år, rapporterar de.

Så gör andra kommuner – Stockholm och Sundbyberg

I flera närliggande kommuner tar staden ett tydligare ansvar för vinterväghållningen.

I Stockholm ansvarar trafikkontoret för snöröjning och halkbekämpning på gator, gångbanor och gång- och cykelvägar. Staden arbetar med upphandlade entreprenörer och en tydlig prioriteringsordning för att snabbt göra viktiga stråk framkomliga.

I Sundbyberg har kommunen dessutom antagit riktlinjer för vinterväghållning. Där ansvarar staden för snöröjning och halkbekämpning på allmän platsmark, inklusive trottoarer. Det ger en jämnare standard och ett tydligare ansvar när vädret slår om.

Dessa exempel visar att kommuner kan skapa en mer förutsägbar och trygg vintermiljö genom att samordna ansvaret.

Liberalerna föreslår två lösningar för Solna

Mot den här bakgrunden vill Liberalerna i Solna se en förändring. Därför föreslår vi att tekniska förvaltningen får i uppdrag att utreda hur kommunen kan bidra till bättre snöröjning och halkbekämpning på trottoarer som i dag sköts av privata fastighetsägare.

Vi pekar på två möjliga vägar:

1. Kommunal tjänst för fastighetsägare

För det första kan Solna stad erbjuda en frivillig tjänst där fastighetsägare, mot avgift, låter kommunen sköta snöröjning och halkbekämpning. Ansvaret skulle i så fall fortsatt ligga hos fastighetsägarna, men de kan anlita kommunen för en sorts ”vi sköter det åt dig”-tjänst.

Eftersom staden redan har entreprenörer som sköter snöröjning och halkbekämpning på gator, gång- och cykelvägar och kommunens egna fastigheter finns möjlighet till både rationell och kostnadseffektiv hantering. Trottoarerna vi talar om löper ju längs gator som kommunen i de flesta fall har ansvar för.

Samtidigt måste en kommun vara noggrann med att säkerställa likabehandling, kostnadsbaserad prissättning (så att kommunen varken gör vinst eller subventionerar tjänsten via skatten) och att man inte konkurrerar med privata aktörer på ett osunt sätt.

2. Kommunalt ansvar för alla trottoarer

För det andra kan Solna, likt flera andra kommuner, ta över ansvaret helt. Då skulle trottoarer hanteras som en sammanhållen del av stadens vinterväghållning, med jämn standard och snabbare insatser när det behövs. Kostnaden för kommunen behöver beräknas. Det har Peter Edholm bett förvaltningen göra.

Hantering av Liberalernas förslag

Förslaget förs fram genom att Peter Edholm (L) väcker ett s.k. nämndinitiativ vid tekniska nämndens sammanträde den 21 januari 2026. Ett nämndinitiativ motsvarar i andra sammanhang.en motion.

I nämndinitiativet föreslår vi att tekniska förvaltningen ska ta fram förslag på lämplig lösning på problemet, inklusive kostnadsberäkningar. Vi är öppna för att lösningen är någon av de två modeller som vi beskriver ovan eller att man hittar något helt annat som är bättre.

Politikerna i nämnden avgör alltså inte direkt, utan förslaget går till förvaltningen som tar fram beslutsunderlag och rekommendationer. Därefter fattar tekniska nämnden beslut i frågan. När det sker vet vi inte idag, men det brukar komma tillbaka ett förslag till beslut efter några månader. Vill man göra den här förändringen så ska den kunna vara på plats inför nästa vinter.

I slutändan handlar detta inte om snö, is, sand och salt. Det handlar om att alla i Solna ska kunna röra sig fritt, tryggt och självständigt – även när vintern visar tänderna.

Vi tänker se till att Solna inte halkar efter.